Den långa vandringen

Häromdagen när jag tog min morgontur på cykeln
mötte jag denna karavan.

Fåren som i början av sommaren brukar vara i "min hage" 
var på väg tillbaka till den från semesterbetet vid Neptuni.

Duktiga tackor som vandrade tre kilometer i värmen



och följde duktigt sin bonde som ledde följet.
(Tyvärr var inte lammen kvar, bara tackorna.
Lammen brukar vara med i hagen tills senare på hösten.)

När de väl var tillbaka i hagen betade de
och betade och betade...
Lyfte inte på huvudena!
Hungriga efter den långa vandringen.
Det är fruktansvärt torrt och sönderbränt i markerna på Öland.
Inget regn på många veckor.

Dagen efter var det som vanligt igen.
Några åt och några låg och vilade och idisslade.
Lugnet hade infunnit sig igen.
(Och det hade det säkert gjort redan efter ett tag dagen innan.)

"Ja, här ligger jag och har det bra!
Kul att du tittar förbi.
Det känns fint att någon gillar oss.
Men... du kunde väl ha tagit med dig nå´n brödbit."

Jag lovar att göra det till nästa gång jag kommer förbi.

Ha det fint du också!

Kram Yvonne

Får i hagen

"Mamma, vem är det där som står och glor på oss?"

"Det är en så´n där tvåbenting som vår bonde.

Den här brukar titta på oss på somrarna.

Hon har en liten svart låda hon glor i hela tiden.

Men hon brukar inte vara farlig."

"Vi kan lika gärna visa oss från våran bästa sida

så kanske hon snart går härifrån."

"Ja, det är bäst att ni tar en slurk efter den här upplevelsen."

"Vad gör ni?

Jag vill också ha."

"Att det ska vara så svårt att få sig en slurk."

"Men vad snål du är mamma!

Kan jag inte få lite mer?"

"Äsch, vi får väl vara nöjda för den här gången då."

"Ser du att vi har en snäll bonde?

Vi får bröd som godis ibland."

"Vad tycker du att vi ska göra?

Jag är trött på den där tvåbentingen nu."

"Har du reda på dina ungar?

Jag har mina här och tycker att vi tar till schappen."

"Nu måste ni vara snälla och göra som jag säger."

"När Bella har gått en bit med sina små går vi efter."

"Kom med nu!"

"Fint, så här ska det se ut."

"Bäääh!

Men nu får du väl i alla fall ge dig.

Är du korkad?

Fattar du inte att vi tröttnat på dig nu?"

Jo, jag fattar.

Men har svårt att slita mig från er.

Ni är ju så rara
och jag måste faktiskt ta samma väg 
som ni för att komma hem.

Ses en annan dag!

Ha det gott!

Kram Yvonne

Grå, grå, grå...

Idag vaknade vi till en mörkgrå himmel 
som släppte regndroppar ner mot marken i ett,

Då är det härligt att serveras det, för mig,
 ultimata kaffet i en god mugg.
Går inte att få till så gott kaffe hemma,
måste vara Ölands kalkrika vatten som görét.

Trots regnväder måste jag ut och kolla världen.
Blå Jungfrun hade sjunkit ner från horisonten

och den här lilla rackaren gick runt i fårhagen 
och ropade efter sin mamma.
Jag blir lite illa berörd när jag hör de ynkliga bääh-andena
men jag vet ju att så småningom hittar lammet sin mamma.

Med hopp om varmare 

och torrare väder!

Kram Yvonne

Värmlandsfår

Djurbarn är ju alldeles bedårande,

oavsett ras,

men nu när jag intensivt håller på med ull

är det så klart extra fint att få se de små lammen.

Så fina med sin stolta mamma.

Alldeles underbart rar är denna knappt veckogamla 

lilla chokladfärgade bagge som har en lakritsfärgad syster.

Han fick plötsligt glädjefnatt och skuttade runt i boxen med fyrsprång.

I boxen bredvid bor dessa raringar 

bara några timmar gamla och mamma vakade över dem.

"Visst är jag väl fin?

Har svarta lappar vid ögonen som mamma."

Otroligt att djuren klarar att stå på sina ben, gå, dia 

och söka värme hos sitt syskon efter så kort tid ute i det fria.

"Hallå där! Jag är väl också fin."

Ja, det tycker åtminstone jag.

Jag har blivit helt fascinerad av Värmlandfåren.

De är tysta och stillsamma och har så olika pälsar.

 

 De har olika skiftningar och nyanser i de naturliga ullfärgerna.

En del är svarta, grå, beigebruna eller vita 

och en del är fläckiga.

Dessutom har de relativt finfibrig päls 

som är rolig att jobba med.

 

 

Den här lilla gynnaren är stickad i Värmlandsull.

 

Ha det fint!

Kram Yvonne

Det är mysigt...

att få ligga hos mamma,
smälta maten, vila och bara njuta.
Livet kan vara riktigt gott!

Tror nog att även dessa herrar
njöt av det fantastiska vädret och utsikten
med det härliga vattenstänket från
de kraftiga dyningarna efter Gotlandsfärjan,
även fast de p.g.a. deras färdmedel
var välklädda i värmen. 

 

Ha det så gott!

Kram Yvonne

Fårhagen

 

Nu har jag varit på ännu en cykeltur.

 

Kom till en fårhage och kunde bara

inte låta bli att stanna och fota lite.

 

Det är så härligt med djur.

 

De är alla individer med egna

 utseenden, precis som vi människor.

 

 

Den här raringen har pannlugg.

 

Nyfiket tittade de på mig

medan de närmade sig

 

och undrade vad jag var för en.

"Har du sett mina fina tänder?"

 

 

På hemvägen passerade jag den här

mäktiga "sparbankseken".

 

En härlig cykeltur i solsken var det

och nöjd var jag med fina bilder i kameran.

 

Ha en bra vecka allesammans!

 

Kram Yvonne



Var är lammen?

 

Fåren har ännu en gång kommit tillbaka

till hagen nära vår camping.

Visst är hon fin?

 

Men var är lammen, undrar jag???

 

 

Ja, var är lammen?

Jomenvisst, tiden har ju gått.

 

Och vad brukar hända med små krabater då?

Jo, de växer ju och växer och...

De små söta lammen har växt upp till stora och vackra får.

 

Men det är förunderligt att de har kunnat

bli så stora om man ser till hur det ser ut i hagen nu.

Norra Ölands vegetation skriker efter regn.

Markväxterna är brunbrända och träden fäller sina löv.

 

 

Som du kan se måste bönderna redan

stödfodra djuren

 

 

och då kan de ha det så här lyxigt

att de kan ligga och äta.

 

De här fina fåren med sina vackra horn

går och betar utefter vägen

till vårt bästa badställe.

 

Det är härligt med djur!

 

Kram Yvonne

 



Fåren har kommit

 

Fåren har återkommit till sin hage.

Jag har saknat dem.

 

 

Men nu är de äntligen här.

Det är tackorna med årets lamm som kommit

och här betar de i skymningen.

 

 

Smaskigt att ta sig några saltslick

i morgonsolen.

 

 

Att vila är också en del i fårens liv.

 

 

Hagen är stor och innehåller olika naturtyper.

 

 

Syskon med intressanta teckningar i huvudet.

 

 

Lammen är rörliga och byter snabbt aktivitet.

Efter vilan tog det här syskonet ett par tuggor

av enbusken innan den bräkande sprang över ängen

mot vattenkoppen för att ta sig några slurkar.

 

Det är både roligt och rogivande att studera dessa djur.

 

Kram Yvonne