Visar inlägg med etikett Miljö. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett Miljö. Visa alla inlägg

söndag 24 mars 2013

Earth hour


Ikväll var det Earth Hour.
Ja, jag släckte lamporna.
Grannen mittemot hade också släckt,
men hos de flesta lyste det som vanligt.

Vad jag förstår tycker många
att det är strunt detsamma
att släcka lamporna en timma om året.
Det gör naturligtvis inte så stor skillnad 
om man ser till den totala förbrukningen
mer än att den minskar denna korta stund.

"Underskatta inte det lilla
det kan vara fröet till något stort."

Jag tror att det gör skillnad i längden.
Människor påminns om
att vi alltid måste tänka på miljön,
 dra ner på vår förbrukning, året runt.
Låta tomma rum vara mörka.
Behöver vi alltid ha alla myslampor
tända på samma gång?

Enligt Vattenfall märktes det trots allt
att elförbrukningen minskade under Earth Hour.
Det tycker jag faktiskt är lite häftigt.


Jag fick mig själv en tankeställare.
Har tills nu låtit ljusslingorna
i trädgården vara tända på kvällarna
bara för att det fortfarande är snö
och det är vackert när det lyser.
Men nu kan det vara nog för denna säsong. 
"Ingen människa har någonsin
blivit vis av en ren slump."
Glöm inte att vi måste hjälpas åt
för att förändra vår värld till det bättre.

En skön söndag önskar jag dig!
Kram Yvonne

torsdag 28 februari 2013

Stolt svensk

Igår var jag extra stolt över att bo i Sverige.
 
Vår landsbygdsminister Eskil Erlandsson berättade
på nyheterna om att EU röstade igenom
att fisk som inte är önskvärda i näten
 får dumpas tillbaka i havet.
 
 
Sverige var det enda land som röstade emot.
Även om det inte hjälpte i detta fall
så visar det att vi oftast har en helt annan syn
på detta med miljö, natur och djur än övriga Europa.
Det kommer att göra skillnad i längden.

 
 
 
Fullmånen lyser nu upp våra nätter.

 
Jag är så fascinerad av månen,
särskilt när vi får se den i sin fulla storlek.

 
Igår var det en så vacker
krans som av dis runt månen.





Med tanke på det jag skrev först i inlägget
är det lätt att tappa lusten
 och bara strunta i vad som händer i omvärlden.
Men som vi vet
gör det skillnad i längden om vi reagerar
och sprider våra goda tankar och idéer.
De kommer att smitta av sig till fler och fler.
 
Dagens ord från Werner von Heidenstam
ur Ord på vägen angående att tappa lusten:
 
Men där, då du vid slocknad brasa fryser
en plötslig vindstöt tänder nya lågor.
 
Misströsta inte när du ibland känner att allt är tomt,
att din livslust domnar.
Livet är alltid lika fullt, lika verksamt,
det är bara ditt väsen som tidvis ligger i träda,
 din mottagningsapparat som strejkar.
Öppna dig, vänta lugnt och hoppfullt,
- något händer som rycker dig ur förlamningen,
kommer dig att plötsligt leva upp på nytt
och känna dig mitt inne i det eviga,
vibrerande skeendet.

 
 




måndag 25 februari 2013

Moderskärlek

Som det brukar vara, åtminstone för mig,
kom jag rätt in i ett pågående TV-program.
Det var ett naturprogram på svt.
 
 
Att människor lider i Afrika,
särskilt när det är torka,
det har vi hört många gånger.
Men även djuren lider svårt
av de svåra och långa torrperioderna i Afrika.
Det här programmet handlade om
elefanter som vandrade för att söka föda någonstans.
Marken var helt torr och utan grön växtlighet.
Den torra jordens ytskikt virvlade runt i små tromber.


Magra, trötta elefanter
vandrar och vandrar.
 

 
Ungarna hann knappt dia för att de vuxna
hela tiden vandrade för att söka föda.
Det som fanns för dem att äta var torra buskar.
De små ungarna kunde inte äta dem 
och de innehöll inte näring nog för att mödrarna
skulle kunna få mjölk till sina ungar.
 

Detta gjorde att det blev mycket svårt
för de minsta elefanterna.
När en liten unge inte orkade längre
ställdes modern inför ett svårt beslut. 

 
Flocken vandrade vidare,
skulle hon överge sin unge eller stanna kvar?
 
 
Moderskärleken segrade
och hon stannade hos sin unge.


Modern försökte att putta upp ungen.
 
 
Om och om igen... 

  
Tills ungen inte orkade mer.


     Ungen lade sig ner för gott.
 

En moders sorgsna ögon
när ungen tagit sitt sista andetag.
 

Hon tog farväl
 
 
 
innan hon ensam vandrade vidare
för att finna sin flock igen.
 
 
 
 
När regnen tills slut kommer
återvänder krafterna och livslusten.
 
 
Hanarna slåss om vem
 som ska få föra sina gener vidare


och nya små, friska och pigga
elefantungar ser dagens ljus
 
Bilderna har jag fotat av TV-rutan.
 
och livet går vidare
vilket är en tröst i all sorg.
 
 
Jag blir väldigt ledsen och påverkad
av att se och bli påmind om naturens grymhet.
En närstående säger till mig
att jag ska låta bli att titta
på sådant här som upprör mig.
 
Men jag tror att vi måste se och reagera
för att lära oss mer om hur världen och livet fungerar.
Det finns alltid nytt att lära och bli påmind om.
 
Det allra mesta som händer på jorden
hänger samman och har med
våra mänskliga beteenden att göra
(tyvärr när det handlar om negativa saker).
 
Vi måste fortsätta att öppna ögonen
och tänka efter vad våra/mina handlingar
ger för konsekvenser i omvärlden.
Det är aldrig för sent att ändra sig!
 
 
En människa borde aldrig skämmas
över att medge att hon haft orätt,
vilket blott betyder
att hon är klokare idag än igår.
                                                              - Alexander Pope
 
 
 

lördag 23 februari 2013

Albatrossen

 
Nu måste jag fylla på med mer elände!
Fick en video delad på Facebook
från Ekologicky.sk, 
på ett språk jag inte kan, typ östeuropa.
 
Den handlade om albatrosserna
på Midway Island i Stilla havet
(ligger mittemellan Asien och Amerika)
som matar sina ungar med plastbitar
de hittar flytande i havet.

 
Naturligtvis får fåglarna en mycket plågsam död.
 
 

Mängder av plast av olika slag
flyter omkring i våra hav.
Det finns bl.a. en virvel i norra Stilla havet
där plasten samlats ihop i ett område
stort som Texas.
Man har även på senare tid upptäckt en ö av plast i Atlanten. 


Bl.a. har Amerika under många år
 skeppat ut sina sopor och 
dumpat dem i havet.
Fåglarna och djuren tror att plastbitarna är mat
vilket är förödande för dem.
 
 
Organiskt avfall försvinner och t.ex. metall sjunker
 men plasten blir kvar och flyter omkring på ytan
 eller kastas upp på stränderna.
 
 
Nu ser vi bara albatrossernas
och andra fåglars öde
 eftersom de häckar på land
men självklart drabbas även andra
 vattenlevande djur och fiskar.
 
Jag bara undrar:
Kan det bli några fåglar kvar
med denna enorma mängd av plast
som flyter runt i haven???
 
 
Det är så fruktansvärt
och detta är bara en
av alla miljöskandaler
vi människor utsätter
djur, natur och oss själva för.
 
 
Bilderna har jag fotat av från videon.
 
Det här önskar jag
att alla albatrosser skulle få uppleva.
Få känna luften under sina vingar
och flyga iväg.
 

fredag 22 februari 2013

Sista föreställningen

 
Lyssnade och tittade på
Py Bäckmans "Sista föreställningen"
på Youtube.
Det är en mycket mäktig sång
om ett fruktansvärt ämne.
Atombomber...
Napalm i Vietnam...
 
 
Vad är det vi människor håller på med???
I veckan kunde vi läsa om Nord-Korea
som provspränger atombomber.
Andra länder utvecklar terrorvapen.
Sverige tillverkar vapen...
 
 
Det är så tragiskt att det måste finnas mörker
för att vi ska se ljuset.
Men kan vi hjälpas åt
att få det allra mörkaste svarta
 att bli mörkgrått???
 
Alla foton i detta inlägg har jag fotat av från Py´s video.
 
Jag orkar inte tänka på
 allt det hemska i världen mer än korta stunder
 och det är nog så för de flesta av oss.
Vi orkar inte med ondskan och mörkret.
Vi flyr från det genom att puttinutta in oss
i våra egna små trygga världar
och stänger ute verkligheten.
Skaffar köksö och tapetserar om,
 köper fina saker,
 tänder ljus,
lagar god mat, tar ett glas vin...
 
Tyvärr finns det människor
som lever i detta hemska mörker hela tiden,
som inte har möjlighet att fly från ondskan,
som tyvärr har många uttryck.
 
Livet är inte enkelt.
Det är komplext
 där alla handlingar påverkar andra.
 
En bra liknelse är den jag såg häromdagen:
Om man kastar en pingpongboll på en laddad råttfälla,
i ett rum fullt av laddade råttfällor,
kommer bollen inte bara
att påverka den fälla jag kastar bollen på
utan de flesta fällorna kommer att påverkas.
 
Vad kan vi göra åt dessa mörkrets handlingar?
Vi kan göra våra röster hörda.
Påverka de som styr över oss...
Fostra våra barn till människor med goda handlingar.
Sprida kärlek
och LE mot varandra...
 
 
Leendet är kärlekens innerligaste språk,
den djupaste fridens återsken.
Det goda leendet är hjärtats lyktsken,
som sprider ljus över livets karghet.
Det löser motsättningar och smälter missförstånd och fientlighet,
det försonar och närmar.
Låt det fritt lysa fram ur ditt innersta,
och det skall bättre än många ord
tolka det vackra du känner
och liksom en magnet dra till dig andras hjärtan.
Detta sa Carl Jatho i Ord på vägen redan 1949.
 
 
OCH...
Vi måste tro på en bättre framtid
och kämpa tillsammans!!!
Ni vet, många gör skillnad...
 
Py Bäckman har även en fin tröstesång
"Tro på en himmel".
 
Måste säga att jag har inte lyssnat speciellt på Py Bäckman förut
men hon har ju fantastiska texter.
Mina öron har öppnats för något nytt.


Kommer att fortsätta att lyssna på henne nu.

Minns ni Gabriellas sång ur Så som i himlen?
 
Ha en riktigt skön helg!
 
 
 
 

tisdag 12 februari 2013

Hästkött, mjölk och mens

 
Hästkött i maten?!?
 
(Den här bilden har jag lånat från Facebook.)
 
Det är inget fel på att äta hästkött.
De flesta djur går ju att äta.
Problemet är att vi vill veta
vad vi stoppar i munnen, eller hur?
 
Hur kommer det sig
att det kan bli så här tokigt
att man fuskar med ingredienser i maten,
t.o.m. färgar griskött
för att få det att se ut som nötbiff???
 
Svaret är ganska enkelt.
PENGAR!!!
Det är ju pengar som styr hela vårt samhälle.
 
Läs gärna mitt inlägg igår om vad Dalai Lama säger.
 
För att få lite mer kött på benen:
gå in på nedanstående adress
och läs artikeln om kött och mjölk.
Jag vet tyvärr inte hur man gör
så att det går att gå in direkt på sidan härifrån.
Men det är ju inte så krånglig adress, eller hur?
Artikeln är värd besväret.
 
Där kan du bl.a. läsa om
 att ICA´s grädde kommer från Österrike!!!
JAG tycker att det är helt förskräckligt att vi ska behöva importera varor som vi har en egen produktion av.
 
Hur vill DU att det ska se ut i vår natur?
Vill DU kunna se fina hagar och ängar?
Vill DU kunna se sjöar från vägen?
Vill DU se kossor som betar i hagarna?
Eller bryr DU dig inte om att det växer energiskog och rangliga granar på våra fd åkrar och ängar?
Eller att hagarna växer igen med buskar och sly
och blommor och smådjur
som är beroende av vissa förhållanden försvinner?
 
JAG blir så ledsen när jag ser
hur förhållanden förändras till det sämre.
JAG vill kunna handla svenska varor
och känna mig så trygg jag kan i att få bra mat.
JAG vill att bönderna sak få skälig betalning
för sitt slit och för sina produkter
så att vi får behålla våra bönder
och att ungdomar
som vill kan satsa på att bli bönder.
 
JAG vill att kossorna ska finnas kvar i hagarna.
JAG vill se öppna marker och ängar
med varierad växtlighet.
Småfåglar, fjärilar och andra insekter
trivs och flyger runt i grönskan.
 
Håll gärna koll på Sveriges mjölkbönder
på Facebook. Där får jag ständigt påminnelser
 om hur jag vill att det ska vara.
 
(Den här bilden har jag lånat från Facebook.)
 
Vi konsumenter kan efterfråga
SVENSKA produkter
för att få kvalitétsmat
från djur som har haft det drägligt under sina liv
och köttet har ingen antibiotika eller tillväxthormon i sig.
 
Minns du när nyheten kom för några år sedan
om småflickor på knappt ett år började få menstruationer
 för att de ätit av kycklingar med stora mängder tillväxthormon i sig.
Bara för att producenterna ska få fram slaktfärdiga kycklingar snabbare
och få mer pengar i fickan utsätter de människor för sådana här risker.
Det är verkligen horribla uppgifter om hur pengar styr.
 
 
Tänk dig att ha mens i i stort sett hela ditt liv!
Fruktansvärt!!!
 
I en del kulturer firar man
när flickorna får sin första mens,
antagligen för att de då är giftasmogna.
När min dotter fick sin första mens
som 11-åring
var det en sorgens dag för mig.
Då började detta helvetes
kvinnogissel för henne.
 
Det är ett sådant fruktansvärt elände
vi kvinnor ska dras med under en stor del av våra liv,
 sådant djävulskt lidande
för många flickor och kvinnor.
 
Kan tycka att GUD på något sätt
hade kunnat dela ut en portion lidande
även till männen
om det nu ska vara nödvändigt med lidandet
 för att kunna reproducera sig!

Förstå bara vad männen skulle gnälla
om de hade samma djävulusiska lidande
varje månad som kvinnorna oftast har.

 
Det var en stor lisa den dag
jag kom in i klimakteriet
och slapp ifrån mensen.
Fast det är ju också märkligt
att vi även ska behöva lida
 medan reproduktionsförmågan avtar
med alla svettningar bl.a.
 
Ja du GUD, du var inte särskilt snäll
när du skapade kvinnorna.
Kunde du inte ge oss någon kompensation för det? 
Eller är det så att barnen vi får kompenserar det hela???