Livat kalas

Idag viner vinden runt huset

och snöflingorna knastrar mot fönstren.

 

Mitt favoritväder!

 

Härligt att gå ut en sväng

och sedan komma in i värmen,

tända ljus och dricka te.

 

 

Trots detta kalla snöväder

fick vi besök av en nässelfjäril,

 när jag var på kalas ikväll.

 

Den kom flygande genom rummet

och tog sig en sväng in bland prismorna

i kristallkronan över matbordet.

 

Och inte nog med det,

en sju-kilos katt kom farande

upp på bordet efter fjärilen.

Det hade kunnat sluta

i glas- och porslinskras

om jag inte fått tag i katten.

 

Man brukar ju säga:

 "Inget kalas utan kras"

men det hade varit synd

på de vackra glasen och tallrikarna.

 



 

 

När man fyller år får man själv börja

att skära tårtan, även när man fyller 6 år.

 

Tack du fina 6-åring för ett trevligt kalas!

 

Lilla gynnaren är tillbaka



 

I höstas hade vi besök i trädgården

av den här lilla gynnaren.

Då var det nötterna

från den Japanska hasseln som lockade.

 



 

 

Nu sitter han/hon

(hen vill jag inte använda, tycker att det är fånigt ord)

och frossar på de solrosfrön

som fåglarna tappat på marken.

 

Trevligt att åter ha besök av ekorren.

Hoppas bara att den lyckas hålla sig ifrån

alla katter som stryker runt huset.

 

 

Även fåglarna har kommit tillbaka

efter några dagars frånvaro i det milda vädret.

Ska bli spännande att se om det stämmer

med mina funderingar om att de kom tillbaka

för att förbereda sig inför kommande köldknäpp.

 

Det har varit många sorters fåglar idag:

domherrar, talgoxar, entitor, blåmesar,

gulsparvar, grönfinkar, skator, kajor,

nötskrikor, koltrastar...

 

Det är så roligt att fåglarna kommer

och äter av maten jag ger dem.

Jag tycker om att titta på fåglarna genom kikaren,

trots att fröautomaterna

hänger ganska nära köksfönstret,

för de blir så stora och mäktiga då.



 



Guldklimparna gör äppeldockor

Har haft mina guldklimpar på besök.

Det är så underbart när barnbarnen kommer,
särskilt när de ska sova över
så att vi får rå om varandra lite extra.
 

Igår kväll spelade vi bl. a. Alfapet
(med mycket skratt och hyss)

och läste bok innan sömnen drabbade oss. 

Sven-Ali och Pappas Oskar av Sven Ekholm,

både spännande, tänkvärd och rolig kapitelbok,

som vi snarast måste fortsätta att läsa.

 

 

Idag har pojkarna täljt pinnar
till äppeldockorna de gjorde.
Ska bli spännande att se hur de kommer att se ut
i torkat tillstånd.

                                                        

 

 

Har ni provat att göra äppeldockor?

 

Det är helt facinerande hur otroligt fina gamla ansikten

man får fram genom att skära ut ansikten

i ett skalat äpple och låta det torka.

 

 

 

 Ansiktena skrynklar ihop sig under torkprocessen

som ger dockorna rynkor och karaktär.

Mina torkade dockor på bilden är flera år gamla

och de slutar inte att vara beundransvärda för mig.

Jag har monterat flera dockor på en träfot.

  

De vackra snöflingorna, som föll imorse,
räckte till att göra den fina snölyktan
 pojkarna också hann med att göra.

Den lyste upp altanen så vackert i kvällens mörker.


 

 

Minnenas bok

  För några år sedan såg jag ett TV-program

 om Bodil Malmsten.

Ni vet den här vackra, rödhåriga författarinnan

som har bott i Finistére i Frankrike.

 

Hon berättade att hon alltid har en arbetsbok

där hon skriver in viktiga saker att komma ihåg,

klistrar in en biobiljett för att minnas...

 

  

Jag blev heltänd på idén

och har utvecklat den till att passa mina behov.

 

 

 

Jag tycker om att spara vackra bilder och intressanta texter, citat, verser...

som jag ser i tidningar.

Alltså fick jag god användning för mina utklipp

genom att klistra in dem i dessa olinjerade skrivböcker.

 

Jag skriver in saker JAG vill minnas,

något jag läst, hört på radio/TV...

Använder även boken som en dagbok.

(Det har faktiskt blivit flera böcker vid det här laget.)

 

Det blir vackra, innehållsrika minnesböcker.

 Jag blir så otroligt lycklig

bara att ta fram boken och titta i den.

Tycker själv att de blir så fina

och de innehåller BARA

för mig vackra, positiva bilder.

 

 

 

 



Bloggar

 

Det är fantastiskt roligt att titta på andras fina bloggar.

Klickar jag in på en blogg,

 kan jag klicka vidare

på de bloggar som den första bloggaren tycker om

 och jag kan klicka vidare och vidare.

Hur länge som helst.
 

 

Jag får titta in i delar av andra människors världar.

De delar med sig av sitt skapande,

sina pyssliga idéer och användbara

recept och mönster.

De visar sina fina, vackra och njutbara bilder.

 

Det är en form av villkorslöst, kärleksfullt givande.

Man förväntar inte att få något tillbaka, bara ger.

Men den kärleksfulla handlingen sprider sig i cyberrymden

och andra börjar dela med sig, ger något tillbaka.
 

 

Det är verkligen fantastiskt!
 

Jag pratar ju mycket om energi

och genom att se dessa fina bloggar

blir jag så otroligt glad och inspirerad

och fylld av energi.

 

 

Jag har fortfarande inte fått tillgång till mina bilder.

Jag kommer bara åt de bilder jag lagt ut tidigare.

Därför blir det några längtansbilder tills vidare.

Sjuka kvinnor

 

Vilken härlig dag ah-ah-ah-ah...

man blir härligt glad ah-ah-ah-ah...

 

Ja så lät en slagdänga för länge sedan

och den passar ju väldigt bra denna dag.

Bara att titta ut genom takfönstret ger 

(det vi nog alla behöver)

ENERGI.

 

 

  

Igår läste jag Underbara Claras blogg där hon skrev att "Intelligenta kvinnor måste vara sjuka".

Hon syftade på några kvinnliga deckarfigurer,

bl.a. Lisbeth Salander i "Män som hatar kvinnor",

Hon tycker att de har någon form av "sjukdom"

 genom att de har ett avvikande beteende.

 

Jag tänker att det behövs ett annorlunda sätt

att tänka för att lösa olika problem, 

inte bara i deckare. 

Vi är nog i så fall "sjuka" lite till mans.

 

Jag vill med tanke på kvinnliga deckare

tipsa om en TV-serie på tre avsnitt

som jag fastnade för nu i veckan:

Bletchley Circle

 

Jag tycker den är ruggigt spännande

utan en massa onödig action.

Helt i min smak!

 

Den handlar om fyra vanliga, friska, kvinnor

som under andra världskriget jobbade med

att lösa tyskarnas koder om förflyttningar.

Några år senare använder de sina kunskaper

i avkodning för att få fatt i en seriemördare

genom att studera hans "mönster".

 

Sista delen går ikväll, men

på söndag kl 11.50 går alla tre avsnitten

i repris på Svt 2, finns säkert på Svt Play också.

 

 

 

Angående energipåfyllnad

 så är det också snart gjort att bli av med energi.

Jag kan inte lägga in nya bilder just nu

så det fick bli en gammal istället.

Problem kan verkligen dränera energin.
PS. Har på avvägar lyckats få in en ny bild nu i efterhand.

 

Det nya året

 

Ett nytt år

är som en ny bok med blanka sidor,

helt oskriven.

 

Det är upp till oss att fylla boken med innehåll.

Vilken text ska skrivas för var dag?

 

Solen skiner över början på detta nya år.

Jag borde vara full av sprudlande energi

inför allt det nya jag kan fylla boken med.

Särskilt som jag är hemma och har förmånen

att i stort sett göra vad jag vill.

Men det är inte riktigt så just nu.

Kroppen vill inte vara med som jag vill

och sinnet är dystert.

 

Måste ta tag i detta,

skaka om hela mig,

rycka upp mig...

 

Imorgon är en annan dag...

sjunger någon och det är sant.

 

Det finns ju så mycket att glädjas åt,

gäller bara att få fram de tankarna.

 

 

Dagarna har redan börjat bli längre

och tulpanernas tid är här.

Härligt handfasta blommor

som minner om våren.

 

Fast jag har några timmar kvar av denna dag

till att försöka få till ett trevligare sinnelag.

 

God fortsättning

på det nya året önskar jag er alla!