måndag 4 februari 2013

Hungriga fåglar

 
 
Konstigt nog har fåglarna inte varit framme
för att äta mat hos oss på flera dagar
trots att det har varit kallt.
Men idag var de tydligen hungriga igen.
 
 
Det har varit full fart hela dagen
och det är ju så trevligt när de är här.
Lite sällskap i vardagslunken.
 
 
Du kanske undrar hur jag firat
mitt etthundrade inlägg?
 
Jo, jag hittade kräftor längst ner i frysboxen
igår när vi frostade ur den.
Så det fick bli varma mackor
med svenska kräftstjärtar,
rödlök och parmesanost
med cocktailtomater vid sidan av.
Till efterrätt åt vi tunnpannkakor
med nykokt blåbärssylt och glass.
En helt OK jubileumsmeny
tillsammans med isvatten och kaffe.
 
 
 
 
 


100 inläggsjubileum

 
Emil i Lönneberga firade
att han hade täljt hundra trägubbar.
 
Nu har jag gjort mitt 100:e blogginlägg.
Måste jag fira på något sätt!
 
 
Men det känns märkligt!
Tänk, JAG har skrivit 100 inlägg.
 

Tycker att det var ganska nyss
som jag började försöka mig på
detta med bloggandet.
 
Fortfarande är jag en novis
på detta på olika sätt.
Bl.a. för jag har hört att folk har svårt
att hitta min blogg och jag vet inte varför.
 
Är det någon som har en idé
om vad jag gör för fel???
 

 
 
Dessutom blir jag fortfarande så irriterad på
att bloggprogrammet lever sitt eget liv.
Jag skriver och sätter in bilder
som jag tycker att det ser bra ut.
När jag förhandsgranskar
har bilderna flyttat sig
och det blir onödigt stora
mellanrum mellan texterna.
 
Jag vill själv bestämma
hur det ska se ut,
vill inte att programmet ska göra det.
 
 Men det är väl som med allt annat:
Övning ger färdighet
och tog det Thomas Edison 1000 försök
 att få till en fungerande glödlampa
 är det väl så att jag får kämpa på
och öva med fler inlägg.

Men...
Elisabeth Gummesson trycker ju på
att Good enough räcker.
Ja, jag ÄR nöjd med mitt bloggande
på det hela taget.
Men det är svårt att bli av med
den lilla perfektionisten
som sitter i bakhuvudet och manar på.
Den MÅSTE jag fortsätta träna
 på att hålla tillbakaträngd.

Det viktiga är att det är så skoj
att själv kunna blogga
och att få titta in i alla fina,
intressanta, kreativa, inspirerande
 bloggar som andra gör.

 
 Tack för att du tittade in
och hoppas att du vill göra det fler gånger!
 



söndag 3 februari 2013

Ispromenad


Halv tre i natt, när katten ville in,
 belönades jag med denna vackra syn,
halvmåne bakom björkar.


I dagens härliga väder tog vi
en promenad på den frusna sjön.
Med stavar och broddar under stövlarna
gick det att gå stadigt och tryggt på isen.
Fast jag får alltid lite rysningar på ryggen
när isen sjunger 
och den knäcks i nya sprickbildningar.

 
Gårdagens pimpelfiskare hade tyvärr
lämnat tråkiga spår efter sig.
Jag har svårt att förstå vitsen
med att sitta och dra upp fiskar till ingen nytta.
 
 
Bara slänga abborrarna på isen
och dessutom låta dem ligga och självdö
som pimplaren vid det här hålet hade gjort.
 
 
Den här pimplaren hade åtminstone haft vett
att göra pinan kort för de stackars fiskarna.
 

Abborrarna hade fått huvudena avbrutna,
var det kanske en empatisk kvinna???


I sundet mitt i vår sjö
är det lite lägre vattenstånd
och där en sten sticker upp ovanför vattenytan
har det bildats som en vulkan av isen.
 

 
Naturen är fantastisk i sitt egna skapande!

 
Efter att ha promenerat någon timma
smakade det gott med kaffe och bulle
som vi avnjöt sittande på Stickeberg.
Där brukade vi bada på somrarna
 innan vår båt blev stulen.
Det kan jag fortfarande bli arg för
att man inte får ha sina saker ifred,
fast det är några år sedan nu.
 
 
Mittemot Stickeberg ligger vår slalombacke
som såg ut att vara välbesökt denna vackra dag.


Visst är det vackert?
 
Hoppas att du också
har haft en trevlig och skön helg!


 



Katter


  







 

 Ein Katze gibt dem Haus ein Seele.
 
En katt ger huset en själ.

 
   

Det här är Sylta som tvättar sig.
                        
 
Visst är det sant
att hemmet får en större trivsamhet med en katt,
naturligtvis också andra djur.
Katten ger livet mer innehåll
och alldeles gratis får man träna upp
sin empatiska förmåga.
En katt gör inte alltid som man vill
utan de lever efter sina egna idéer.

Katterna gör även underverk för oss
genom att vi lättare går ner i varv
medan vi klappar en katt.
Vilket har sin inte obetydliga verkan
att förebygga stresstillstånd
hos oss högvarvande människor.

Jag blev så inspirerad av kattvisheterna
att jag vill visa några
av de katter jag har kontakt med.
 
Py Jamaz är vår katt 
och de andra katterna bor hos
 släktingar till mig.
 
 
                             
Py Jamaz väntar på att husse ska slänga en råtta till henne.
 

Hon håller ett vakande öga på allt som sker.


 Caspian trivs i husses famn.












Det här är Mini som verkligen var mini som ungkatt. 


Mini har växt till sig. 


 PinguFrasse äter mat på den vackra vedspisen.


 Och när man har ätit mycket mat växer man
 och blir en riktigt stor katt.
Det är PinguFrasse som idag väger nio kilo.
Han har en lillmatte som verkligen älskar honom.
 
 
Wer Katzen nicht mag,
bekommt keine schöne Frauen.
 
Där katter inte trivs finns inga trevliga kvinnor.


 
Jag tycker att det är mycket trevligt
med sådana här små visheter, ord på vägen,
och särskilt när jag hittar något
som passar bra in i ett sammanhang.
Då blir det riktigt skoj att skriva,
när jag känner att jag får till det...
 
Med det inte sagt
att andra tycker att jag får till det.
 Vi har alla olika smak
och det är bara så det är.
Men jag skriver mina texter
som jag vill att de ska vara,
 tills jag blir nöjd med dem.
Precis som andra gör med sina.

Sedan är det så att detta bloggprogram lever sitt eget liv
vilket gör mig helt förtvivlad emellanåt
 när texter och foton flyttar sig lite som de vill och inte som jag vill.
Det är verkligen inte kul
för inläggen ser då inte ut som jag vill,
 t.ex. större mellanrum än jag gjort...


 
 



lördag 2 februari 2013

Benvärmare



 
 I höstas fick jag en beställning
av min dotter på ett par långa benvärmare
i svart och grått.
Här är resultatet,
randiga i olika kulörer och kvalitét.
Det är silverstänk i vissa ränder,
andra är stickade med ett lurvigare garn osv.
Dottern blev nöjd,
varma och sköna är de.
 


Jag blev själv sugen på ett par,
 fast kortare.
De är också färdiga nu
och passar bra till vårens kyliga dagar.

 
Jag tycker om den varma känslan benvärmare ger
 när man fått korva till dem runt vristerna.
Nu har jag både blå- och grårandiga
att ta till vid behov.
 
 
Jag har nu kämpat på med mitt onda knä
sedan i julas och gått kortare promenader
varvat med vattengympa.
Idag kunde jag gå 4 km i det härliga vädret,
med solsken, kyligt och frostigt,
utan större problem
och det var riktigt skönt.
 
Ha en fortsatt härlig helg!
 
 

fredag 1 februari 2013

Blå hörnan

 Oh, what a beatiful morning,
oh, what a beautiful day...

Härligt att vakna till solsken
och frostglitter på grannens tak.

Det är faktiskt skönt att vara hemma igen
även om jag saknar min älskade dotter,
torpet, hönsen...

We´ll meet again,
don´t know where,
don´t know when...

Det var väldigt vad de gamla sångerna
poppar upp i huvudet idag.

 
 
Jag har ju redan berättat
att blått är min absoluta favoritfärg.
Tänkte bara visa den blå hörnan
på övervåningens allrum.

 
Den fina keramiken
har keramikern Lena Svensson gjort.
Hon finns bl.a. på Blås & Knåda i Stockholm.
 
 


Vilken dag är det? frågar Puh
Det är idag. svarar Nasse
Å, det är min favoritdag! sa Puh
                                    A.A. Milne

 
Det är bara att hålla med Puh.
Nu ska jag ta mig ut
 på en stärkande promenad
i solens sken, 
innan jag tar tag i
allt det vardagliga som ska göras
innan det blir fredagens tupplur i soffan.
 
Ha en skön dag!!!
 
 


Slut på det roliga



Tiden går som bekant väldigt fort
särskilt om man har roligt.
Idag kom stunden då det var dags
att åka hem igen.
Men först tända brasa i kaminerna
och äta frukost.

 

Men det är inte så lätt att äta
med en kelen katt i knät
som försöker smickra till sig
en eller annan godbit.
 

Tyvärr blev det inte nå´n godbit för Sylta.
Det går ju inte an att spoliera husses fostran,
eller hur?
 




 Däremot får man gärna sitta
och värma sig framför brasan
efter att ha varit ute i ett och ett halvt dygn.
Tänk vad katter kan ta sig för!
Undrar vad hon har gjort
och var hon har varit?

Katter lever ju sitt liv i stort sett som de vill.
En liten vishet på vägen angående detta:
En hund tänker:
Ni föder mig, ni tar hand om mig, ni måste vara Gud.
En katt tänker:
Ni föder mig, ni tar hand om mig, jag måste vara Gud.

Den visheten speglar katten väl tycker jag.
 

 


Ja, så var det då dags att åka hemåt igen,
från det gamla 1700-talstorpet,
med den mest smutsiga bil vi någonsin haft.
Det var så mycket stänk
från de smältvattensvåta vägarna.
Det var inte mycket snö kvar söderöver
och här hemma har det också smält bort mycket snö,
vilket ni vet att jag tycker är synd.

Tack älskade dotter för de här dagarna!