Snölykta

Du som följt mig här på bloggen

vet att jag älskar snö.

Allt blir så ljust och vackert.

Idealet är att det även ska vara några minusgrader.

Plusgraderna brukar föra med sig slaskiga gator,

smutsiga snövallar och isiga småvägar.

Det vill jag inte ha.

Jag vill att det ska fortsätta 

att vara bara vitt och vackert.

Än så länge är snön vit här trots lite mildväder,

men vi har fått påfyllnad av snötäcket idag.

Fördelen med plusgrader är att man kan 

kreera saker med snön.

En liten snölykta gav 

alldeles bedårande sken i nattmörkret.

Nu håller jag tummarna för att vi får ha 

fortsatt vit omgivning fast det ska bli mera mildväder.

Ha det fint i snön!

Kram Yvonne

Snösvampar

Under min promenad till torpet 
upptäckte jag dessa små raringar.
Svampar som såg helt oberörda ut trots snö och kyla.
De växte på en stubbe vid sidan om en skyddande gran.

Som jag brukar säga:
"Naturen är fantastisk.
Den bjuder på oväntade överraskningar."

Hoppas att du har en trevlig helg!

Kram Yvonne

Ingen vet var haren har sin gång...

Den här veckan är jag på Landet

och passar på att vandra i omgivningarna.
Det är julkortsvackert ute nu.

Oftast vet man ju inte var djuren går i skogen

men efter snöfallet avslöjades deras vägar, även harens.

Längs den lilla skogsvägen löpte spåren

efter räven och haren parallellt en lång sträcka

och korsades på flera ställen av ekorrens.

Typiskt spår efter ekorre.

Visst är det rart att få se avtrycken av ekorrens tår?

Stora, tunga steg har klampat fram och stört

den vita idyllen mellan hararnas spår.

(Ja, det är tyvärr mina spår på väg ut.)

Vid torpet har bytet och jägaren korsat varandras vägar.

Katt och råtta, tur för råttan att det inte var samtidigt.

Rena autostradan var det med musspår till boden.

Jag tycker det är intressant att följa spår

och se vart djuret har gått, 

åtminstone få följa en bit innan de 

av olika anledningar oftast försvinner

för mitt mänskliga öga.

Ha det fint i vintervädret!

Kram Yvonne

"Hej på dig!"

-"Kommer du ihåg mig?

Johanna är namnet

och jag gillar granar.

Det är smaskens det.

Idag har jag haft besök av Yvonne i hagen.

Hon trodde att hon kunde motionera mig.

Ja, jag följde med henne ett par varv i hagen

men se´n struntade jag i henne.

Man har väl en egen vilja.

Det kan aldrig vara nyttigt 

att röra sig för mycket.

Jag stannade och åt istället.

Du skulle prova några granskott, 

mums..."

Kramisar från Johanna

Säkraste motionsredskapet

 

Kan det finnas nå´t bättre sätt

att alltid vara tvungen att gå ut och röra på sig

än att ha en hund?

Som bara måste komma ut på promenad varje dag,

 oavsett väder och vind

och dessutom är en glad och kärleksfull kompis.

Visserligen vill den ta små sniffpauser ibland,

men vem som helst kan väl behöva lite vila emellanåt.

Men dessemellan kan den ta rejäl fart 

för att komma till nå´n riktigt finparfymerad buske eller tuva. 

Bra med intervallträning!

Får sedan hunden springa lite själv och jaga bollar

eller ligga en stund och gnaga på en pinne

då är lyckan gjord för både hund och människa.

Båda kommer hem med väl förrättat värv

och kan njuta av att komma in i värmen igen.

(Ja, det är Ruff som jag har fått låna igen,
innan snön kom tillbaka.)

Ha det fint!

Kram Yvonne

Isen lade sig

Alltid så fantastiskt att upptäcka 

naturens konstnärliga förmåga.

Olika formationer när isen bildas,

fast det är i samma vatten.

Förunderligt vackra mönster.

Till och med änglavingar.

Tittar sen solen fram också,

om än i en liten glipa,

blir ju upplevelserna ännu finare.

Minns du de gamla Hitchcockfilmerna på TV?

Svartvita för lääänge sedan.

I slutet på varje avsnitt fanns en stiliserad profil

av herr Hitchcock himself

och ser du...?

 Kanske inte precis mannen ifråga,

men två profiler har isen skapat alldeles själv,

en vassnäst och en jovialisk.

Visst är det roligt att upptäcka naturens under 

medan man tar sin promenad.

Ha det gott!

Kram Yvonne

Så blev 2014

I mångt och mycket har det förflutna året

varit likt år 2013.

Läs här

(Hade förmånen att få låna Ruff som promenadkompis

och han älskar snö som han här försöker fånga.)

Vädermässigt hade vi en ganska kort men fin vinter,

varm och härlig sommar (lite för varmt ett tag),

en lång varm höst där de sista rosorna

plockades in i slutet av november.

Jag har varit mycket på Öland,

njutit av naturen med orkidéer och fåglar

och badat, badat, badat...

Varit på kanonkonsert med Ulf Lundell,

gjort några resor med mamma,

 varit på Landet hos de här raringarna,

umgåtts med barn och barnbarn, 

handarbetat och läst bok på bok på bok...,

 arbetat med trädgården,

 odlat och tagit hand om diverse grönsaker.

Tyvärr var det även detta år flera

som lämnade oss, både djur och människor.

Det är som alltid tragiskt och sorgesamt, men livets gång.

Tänder ljus och minns!

En tråkig petitess som hände oss var 

att förtältet till husvagnen blåste sönder,

men det finns ju nya sådana att köpa.

För att avsluta med något positivt för hela Sverige

(och glömma bort den lekstuga som politikerna haft)

så var det ju vinter-OS och sååå roligt 

att våra duktiga idrottare tog många medaljer.

Ett år gick fort förbi och följs av ett nytt

som ska fyllas med många händelser

och de hoppas jag blir av det positiva slaget 

för oss alla.

There´s a crack in everything.
That´s how the light gets in.
                                                      Leonard Cohen 

All lycka till dig!

Kram Yvonne

Gott Nytt år

Skål och Gott Nytt År

alla vänner!

Tack för alla fina kommentarer

jag fått under året och

 TACK 

för alla fina inlägg med vackra bilder 

som ni delar med er av
och som skänker mig stor glädje!

Maken och jag har firat in det nya året i lugn och ro.
Tänkte sända upp en Thailykta med välgångsönskan
 till alla jordens invånare,
men det blåste för mycket så vi får försöka en annan dag.
Några i samhället skickade upp lyktor,
men de blåste snabbt bort i horisonten.

Önskar nu att vi alla får ett fantastiskt fint år

och att alla människor ska besinna sig

så att alla kan få leva i frid på jorden.

God fortsättning!

Kram Yvonne