Ljuvliga tid

Vårens alla färgglada blommor i all ära

men äppelblommorna slår nästan alla

- tycker jag.

De runda, bulliga, rosa knopparna

som öppnar sig och visar sina rundade kronblad,

så ljuvligt vitrosa och skira.

Underbart!

Svenskvackert är det också när rapsfälten blommar,

knallgula med sina generöst många små blommor.

Otroligt fint mot den gröna skogen och de blå regnmolnen.

Kan det bli svenskare?

Py Jamaz satt så fint bakom vår häck som vi var tvungna att klippa ner

och ser du - den kommer fint i år.

Håller tummarna att den fortsätter växa med friska krafter.

Ha det fint!

Kram Yvonne

Mina tulpaner

I höstas satte jag tulpanlökar

- igen...

Har försökt flera gånger men de fyrbenta odjuren

som börjar på rå gillar dem så...

och jag är lite bekväm i vissa lägen så nät har inte varit något för mig.

Har hört att rådjuren skulle sky ull 

och det fick bli ett alternativ att prova i år

 när tipset sammanföll med ullkursen

och jag hade säckvis med ull till att experimentera med.

Satte råull på pinnar vid tulpanerna

och se...

I år blommar de

om det sedan beror på ullen

eller att odjuren minskat i antal

vet jag inte,

men det är fantastiskt att få uppleva

dessa briljanta färger och former.

Är så glad för dem!

De här har jag tjuvfotat hos mamma.

Är de inte bedårande?

Inte min smak egentligen,

men de är ju bara helt fantastiska med sina spetskanter.

Ha det fortsatt fint och njut av alla finheter i naturen!

Kram Yvonne

Vårens symfoni

Visst är våren oslagbar?

Den  bjuder upp till en symfoni i hela färgskala

efter vinterns murriga färger.

Är så stolt över mina pärlhyacinter

som jag planterade i höstas.

Blandade färger i en påse och upp kommer vita,

blå och blå med mörkblå nederdel.

Ska bli spännande att se hur de beter sig kommande år.

De blå är extra kraftiga 

och har fler klockor än min gamla sort har.

Du vet att jag gillar blått extra mycket

och nu är det det mycket blått i min trädgård

med förgätmigej

och ormöga.

Så synd bara att de inte har en längre blomningstid.

Men gullvivor är också vackra!

Och patriotiskt blågula kan vi väl få vara, eller hur?

Ha en trevlig Pingst!

Kram Yvonne

Äntligen - sparris...

För två år sedan planterade jag sparrisplantor.

De två första säsongerna fick jag inte äta av dem.

De skulle växa till sig.

Fick gå och titta på deras växtkraft som ökade för varje år.

Detta var 2013, förra året var de två meter höga, som små granar.

Men i år... 

Nu får jag skatta dem.

Åh, du milde vad de är goda!

Jag bryter av en ibland och äter rå direkt

ute i trädgården när den är solvarm.

Det är bland det godaste jag ätit,

lite söt och knaprig, mmmmums...

Det gamla ordspråket stämmer:

"Den som väntar på nå´t gott väntar aldrig för länge."

Nu ska jag fortsätta att njuta fram till midsommar!

Ha det fint!

Kram Yvonne

Promenad till ödetorpets blommor

Promenerade förbi ett ödetorp i skogen.

Man kan tala om växtkraft i gamla växter!

Denna tulpan har kämpat sig upp genom kirskål 

och brännässlor och står så stor och ståtlig.

Och se vilka vackra vivor!

Är det en mutation av de gula eller en egen sort?

De här var lika höga om inte högre än de vanliga gula.

Har röda vivor här hemma men de är mörkare röda i färgen

och har större blommor och lägre kraftigare skaft.

Är det någon som känner igen den här blomman?

Har aldrig sett den tidigare,

verkar vara en lökväxt med liljeliknande blad.

Fantastiskt att vissa växter kan slåss med ogräset

 om utrymmet och ta sig upp år efter år

trots att ingen rensar eller klipper runt dem längre.

Så vackert det var runt torpet som förutom dessa blommor

även hade många blommande fruktträd.

Synd att ingen bryr sig!

Ha en fin helg!

Kram Yvonne

Ullkursen - bandvävning

Det som varit bäst med ullkursen,

 förutom all kunskap kunniga lärare delgett

och alla informativa böcker jag läst,

är att jag provat på flera tekniker jag inte använt mig av tidigare.

Skulle väva band och provade med brickor,

men hade för tjockt garn så istället för band

blev det något som kanske kan användas till skärp.

Ville istället prova bandgrind och då gäller för mig

 "man tager vad man haver"-principen.

Skalade en björkgren från tomten, delade grenbitarna

och täljde till dem för att passa mitt syfte.

Limmade och lade på tork under tyngder 

mellan dagstidningar, som sög upp fukten,

 ett par dagar innan jag vågade eftertorka i ugnen

 på svag värme under stekpannans tyngd.

Några pinnar krympte oroväckande mycket

så mannen i huset, som är van att borra,

 fick hjälpa mig att borra hålen

och det gick tacksamt nog bra utan sprickor.

Efter att ha varpat runt upp- och nervända köksstolarnas ben

satte jag igång att väva och det fungerade bra måste jag säga.

Tunnare garn, färre trådar och ett smidigare band kom till.

(Fint att få användning för min bandkniv som jag tillverkade

under min utbildning till fritidspedagog 

och sedan blivit liggande i väntan på 

att jag skulle få intresset för just det hantverket.)

Trots en konstig färg på fotot är jag nöjd med mitt band

och trevligt var det att väva det.

Ha det gott!

Kram Yvonne

Gullvivor och orkidéer

Orkidéerna börjar komma fler och fler
och blandar sig med mängderna av gullvivor.

Visst är de vackra orkidéerna?
Knopparna är så intensivt lila.

Jag plockade denna bukett 
för att ta med hem till vår snälla kattvakt.
Ja, nu har vi åkt hem igen.
Typiskt att sol och värme kommer då.
Men Öland - var inte ledsen,
vi ses igen!

Ha det bra!

Kram Yvonne

Guldkorn i mitt liv just nu

Fullmånen är vacker oavsett att molnen till en del täcker den.

Solens glitter i vattenytan kan lura en att tro att det är sommar och badvärme,

men det är väl kyligt ännu och vinden blåser oftast kall.

Årets första orkidé värmer upp min frusna själ.

Helt underbart vacker!

Synen av gravanden som står så fin på stenen

och gåsfamiljen med alla ungarna gör mig andäktig.

De är alla så vackra och fantastiska.

Tänk att fostra 11 ungar till nästan vuxna individer på några veckor!

Ha det gott!

Kram Yvonne

Får i hagen

"Mamma, vem är det där som står och glor på oss?"

"Det är en så´n där tvåbenting som vår bonde.

Den här brukar titta på oss på somrarna.

Hon har en liten svart låda hon glor i hela tiden.

Men hon brukar inte vara farlig."

"Vi kan lika gärna visa oss från våran bästa sida

så kanske hon snart går härifrån."

"Ja, det är bäst att ni tar en slurk efter den här upplevelsen."

"Vad gör ni?

Jag vill också ha."

"Att det ska vara så svårt att få sig en slurk."

"Men vad snål du är mamma!

Kan jag inte få lite mer?"

"Äsch, vi får väl vara nöjda för den här gången då."

"Ser du att vi har en snäll bonde?

Vi får bröd som godis ibland."

"Vad tycker du att vi ska göra?

Jag är trött på den där tvåbentingen nu."

"Har du reda på dina ungar?

Jag har mina här och tycker att vi tar till schappen."

"Nu måste ni vara snälla och göra som jag säger."

"När Bella har gått en bit med sina små går vi efter."

"Kom med nu!"

"Fint, så här ska det se ut."

"Bäääh!

Men nu får du väl i alla fall ge dig.

Är du korkad?

Fattar du inte att vi tröttnat på dig nu?"

Jo, jag fattar.

Men har svårt att slita mig från er.

Ni är ju så rara
och jag måste faktiskt ta samma väg 
som ni för att komma hem.

Ses en annan dag!

Ha det gott!

Kram Yvonne

Grå, grå, grå...

Idag vaknade vi till en mörkgrå himmel 
som släppte regndroppar ner mot marken i ett,

Då är det härligt att serveras det, för mig,
 ultimata kaffet i en god mugg.
Går inte att få till så gott kaffe hemma,
måste vara Ölands kalkrika vatten som görét.

Trots regnväder måste jag ut och kolla världen.
Blå Jungfrun hade sjunkit ner från horisonten

och den här lilla rackaren gick runt i fårhagen 
och ropade efter sin mamma.
Jag blir lite illa berörd när jag hör de ynkliga bääh-andena
men jag vet ju att så småningom hittar lammet sin mamma.

Med hopp om varmare 

och torrare väder!

Kram Yvonne