tisdag 13 januari 2015

Säkraste motionsredskapet

 
Kan det finnas nå´t bättre sätt
att alltid vara tvungen att gå ut och röra på sig
än att ha en hund?


Som bara måste komma ut på promenad varje dag,
 oavsett väder och vind
och dessutom är en glad och kärleksfull kompis.


Visserligen vill den ta små sniffpauser ibland,
men vem som helst kan väl behöva lite vila emellanåt.
Men dessemellan kan den ta rejäl fart 
för att komma till nå´n riktigt finparfymerad buske eller tuva. 
Bra med intervallträning!
Får sedan hunden springa lite själv och jaga bollar
eller ligga en stund och gnaga på en pinne


då är lyckan gjord för både hund och människa.
Båda kommer hem med väl förrättat värv
och kan njuta av att komma in i värmen igen.
(Ja, det är Ruff som jag har fått låna igen,
innan snön kom tillbaka.)

Ha det fint!
Kram Yvonne

4 kommentarer:

  1. Ja, du har så rätt - en hund skulle man behöva om man har svårt för att ta sig i kragen och komma ut på promenad. En lånehund skulle passa mig perfekt.
    Nu har ju jag en katt, men han går ut och in som han vill, så det blir inte så långa sträckor man behöver gå. Bara öppna dörren lite då och då. ;))
    Hoppas allt är bra med dig!
    Kram

    SvaraRadera
  2. Härlig hund! Ja, det är nog bra att ha hund så man kommer ut, nu älskar jag att promenera och vandra så det gör jag så fort jag har möjlighet så jag klarar mig utan hund,
    Ha det fint!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  3. En Ruff är inte fel. Ett säkert kort för att ta sig ut i alla väder.
    Han är väldigt fin, Ruff!
    Tänk vad mysigt att ha sällskap på promenaderna av en hund. Jag brukar få sällskap av gubben. Kisse Maya stannar helst hemma i värmen. Men framåt våren vill hon nog gå en sväng i koppel igen. Det bästa är om hon kan hitta en vattenpöl eller lite droppande vatten ifrån något takdropp. Då stannar hon till och slabbar lite. Som en klåfingrig liten unge. Djur är härliga.
    Ha det gott. Kramar från Petra.

    SvaraRadera
  4. En hundkompis har mycket att ge. Motion i alla väder, lek och bus, mys och ett så gott sällskap.Får nöja mig med att låna barnens ibland men vem vet? En dag kanske? Allt gott till dig!

    SvaraRadera