Nu har vi hälsat på killingarna igen.
De är fortfarande lika nyfikna,
närgångna,
sällskapliga
och framförallt kelsjuka.
Det är så mysigt att få vara nära matte
och puffa och buffa på henne.
Jag måste erkänna att jag undrade varför
i all sin dar min dotter ville skaffa getter.
Men efter att ha fått umgås med de här
små söta killingarna förstår jag henne.
Det är helt underbara små varelser
som ger så mycket av sig själva
i och med att de själva söker kontakten.
Man behöver inte gå och leta eller efter dem
eller fjäska för dem för att de ska komma.
De kommer frivilligt så fort man visar sig.
Blir spännande att se om dessa goda
beteenden håller i sig när de växt upp.
Det luktar inte heller get om dem,
ska visst bara vara bockarna
som avger den lukten.
Kram Yvonne
Sötnosar!
SvaraRaderaSå otroligt söta! Roligt att de är så keliga!
SvaraRaderaKram Agneta
de är så gulliga
SvaraRaderaha det så bra
maggan
Ja, de är verkligen söta och rara. Kram och tack!
SvaraRaderaHimla fina och verkar som sagt vara trevliga att umgås med. Ja rabarber brukar man ju ha hur mycket som helst så lite chutney är inte dumt . dock fick jag koka min längre stund än vad som stod i receptet innan den tjocknade.
SvaraRaderaDet brukar sällan stämma med koktid i recepten, särskilt när det gäller sylt o liknande. Tack för påpekandet. Kram
RaderaGetter är jätterara, förstår din dotter precis..!!!Willgot kommer att få kycklingar i helgen, tre av hans fruar har ruvat i tre veckor nu..( både Willgots egna ägg och även andras under)Ska bli spännande att se hur Willgot är som pappa.
SvaraRaderaSå roligt det är att få följa Wilgots liv. Då blir han väl ännu stöddigare när han får små avkommor igen. Kram
RaderaOh, tack för att du bjuder på bilderna på dom urgulliga och charmiga killingarna :)
SvaraRaderaKram
Kram
Radera