måndag 10 februari 2014

Spillkråka


En fördel med att tvinga sig ut när det är gråväder,
 förutom att få motion och frisk luft,
är att man även då kan få uppleva överraskningar.

För min del blev det en spillkråka som satt högt uppe
i ett gammalt alléträd och hackade så barken yrde.
Det var länge sedan jag såg en spillkråka.
Tyvärr syns inte den fina röda hättan på bilderna.

Spillkråkan lät inte heller höra något av sina
 karakteristiska skri under tiden jag såg på den.
Har tidigare oftast hört det när den flyger.
Det är något lite kusligt, ödesmättat över dess läten,
liksom korpens kroande.

För mig har Korpen och Spillkråkan,
dessa stora mäktiga svarta fåglar med kraftiga näbbar,
en aura av kraft och lite magi runt sig,
Odens korpar, Hugin och Munin du vet,
de vill ju helst hålla sig från vårt sällskap.
 
 
Om det är lite ödesmättat runt ovanstående fåglar
så är det desto mer glädje runt denna
vår mindre svarting, koltrasten.
Denna pigga fågel som snart kommer att
förgylla vår tillvaro med sina vackra sånger.

Intressant om Spillkråkan:
Linné gav den namnet Picus Martius
efter grekiska mytologins krigsgud Mars
som hade spillkråkan som ett av sina mest heliga djur
och kallade den just för Picus Martius.
Sedemera fick spillkråkan namnet Dryocopus Martius.
Det vetenskapliga namnet Dryocopus
betyder ungefär "Den som träget arbetar med träd".
Spill kommer av ordet spjälka och refererar till ivrigt hackande
och kråka syftar till den svarta fjäderdräkten.
I folktron sades Spillkråkan varna för regn,
ett påstående som jag är uppvuxen med.
Den har verkligen fått passande namn
både på svenska och latin och är fridlyst.

En norsk sägen berättar att Gud en dag träffade
torparhustrun Gertrud som bar en röd hätta.
Herren bad om en bit bröd men förvägrades detta.
Till straff förvandlades Gertrud till en fågel som skulle
söka sin föda mellan barken och trädet
och endast dricka vid regnväder.
Hon flög ut genom skorstenen
och endast hennes hätta förblev röd.
(Gamla sägner är intressanta, tycker jag.)
 
Ha det så gott!
Kram Yvonne 

8 kommentarer:

  1. Spillkråkan ska finnas här hos oss också men jag ser den inte - är ju aldrig hemma när det är ljust. Ja, gamla sägner är mycket intressanta!
    Ha det fint!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  2. Fina bilder på en lite "läskig" fågel enligt mitt tycke... det beror nog på dess läte!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Ja, det är lite kusligt med spillkråkans läten.
      Kram

      Radera
  3. Kul sägen - och jag förstår att du inte sett spillkråkor så ofta, dom har stadigt minskat i antal läste jag någonstans. Jag har bara sett dom här en sommar!
    Men precis som dig så gillar jag koltrasten, det är nog min favorit av alla fåglar tror jag. Det är bara det är dom har ett fel, dom flyger så lågt över vägarna att dom ofta stryker med. Verkar som om dom inte fattat att dom kan flyga bara ett par meter högre så grejar dom sig.....
    Vi hade två som bodde på tomten, men så gick en åt på vägen utanför för ett tag sen. Jättetrist.....

    SvaraRadera
    Svar
    1. Så sorgesamt med koltrastarna, det visste jag inte. Tråkigt att många fåglar minskar i antal.
      Kram

      Radera
  4. Roligt med fåglar. Ditt inlägg fick mig att minnas en arbetsgivare jag haft. Hon liknade alltid sina anställda vid olika fågelarter beroende på deras egenskaper. Naturen är fängslande måste jag säga och en promenad då och då ger mycket. Allt gott!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Spännande med arbetsgivaren som satte fågelnamn på er. Måste fundera på vad jag kan vara för en pippi.
      Kram

      Radera