måndag 3 november 2014

Salamander


Under min cykeltur träffade jag på
denna lilla varelse.
Den låg på asfaltsvägen långt bort från
det kärr jag antar borde vara dess rätta element.
Konstigt att ingen bil kört på den
och jag undrar hur den hamnade där?
Där kunde den ju inte ligga så jag tog upp den


och var bara tvungen att vända på den
för att få se den vackra undersidan.
Visst är den fin den lilla vattensalamandern?
(Fick se att den saknar tår på sin högra fot
när jag tittade på bilderna. Skadad eller missbildad?)

Fy vad det kändes sorgesamt 
att lägga ner den i det fuktiga diket.
Men vad skulle jag göra med den?
Hoppas att den överlevde.


Livet kan vara tufft,
antingen man är stor eller liten,
oavsett art.

Ha det fint!
Kram Yvonne

4 kommentarer:

  1. Men så söt! Ingen fara med de tappade tårna. Hemma hos mina föräldrar fanns det många Vattensalamandrar (heter det så i plural?) som saknade tår. De är nog tåligare än vi tror. Det fuktiga diket är perfekt för den lille sötnosen, tro mig.
    Den kommer klara sig fint och övervintra i någon damm eller dike. De klarar sig även dammen bottenfryser. Ha en finfin dag. Kram

    SvaraRadera
  2. Helt underbart söt var den! Några salamandrar har jag inte hittat här, men väl små ödlor av någon annan sort som brukar sitta på murarna vi har och sola sig. Eller på altanen..... dom är en riktiga soldyrkare! *fniss*
    KRAM
    Susie

    SvaraRadera
  3. Den lilla salamandern kommer säkert att klara sig i fukten (det regnar ju väldigt mycket nu). När jag var barn fanns det många salamandrar hos mina föräldrar, det fanns några dammar där de tyckte om att vara.
    Ha en fin vecka!
    Kram Eva

    SvaraRadera
  4. Tack, snälla Yvonne, för dina vänliga ord hos mig, jag blev lite tårögd!
    Du är också en riktigt fin bloggvän med mycket variation i ditt skrivande, det känns alltid behagligt och "jordnära" att läsa dig.
    Kram Eva

    SvaraRadera