Avmaskning

För några dagar sedan väckte
 vår katt PyJamaz mig
halv två på natten och ville ut.

Efter en timma ville hon in.

(Hon klättrar ju upp till balkongen

 och hänger sig i dörren in till sovrummet.)

Hon brukar vara duktig

och sova hela nätterna.

 

Natten efteråt vaknade jag av att katten jamade.

 När jag satte mig upp

dundrade hon nerför trappan

så det lät som åskan och sekunden efteråt

rev hon intensivt i sin bajslåda.

Hon använder bara lådan när det är riktigt akut.

Gissade därför att hon var dålig i magen.

Svårt att veta annars när hon inte vill gå i lådan.

Mycket riktigt var hon lös i magen.

 

Vad göra???

 

Diet?

Ja, direkt bort med mjukmaten.

Bara torrfoder för katter med känslig mage.

Kokt fisk,

 gick ett par gånger

sedan vägrade hon.

 

Kom på att det kanske är dags 

för en avmaskning.

Hon har ju tagit sig någon stek ute.

 

Tack och lov att jag för något år sedan

kom på att jag kunde krossa tabletterna

och lösa upp dem i vatten

för att sedan dra upp vätskan i en spruta

och trycka in vätskan i munnen på katten.

Fungerar alldeles utmärkt!

Hitintills är bäst att säga.

 

Förr blandade jag in krosset i mat katten tyckte om.

(Medlet sägs ju vara smaklöst.)

Men det var en stor ångestklump i magen

varje gång det skulle avmaskas.

Oftast vägrade katten efter ett par tuggor.

Det var att svälta katten ett tag till

och försöka igen...

Ett stort elände var det varje gång.

 

Så Gud vare tack och lov

för att jag fick idén till sprutan. 

 

 

Här ligger PyJamaz på halvsprång

i trappan efter sista dosen

och undrar om det ska komma mer.

Undrar om hon skulle gå med på

 en dos imorgon oxå???

Tror faktiskt inte det

för hon blir lite motsträvigare för varje dag.

Förhoppningsvis glömmer hon till nästa gång.

 

På sjuttiotalet fanns det inte sådana

avmaskningspreparat som det finns idag.

Då var medlet flytande i en liten
gummiliknande kula,

olika stor efter kattens vikt.

Denna kula skulle katten svälja hel.

 Är det någon som minns detta???

 

Det var verkligen förenat med stor skaderisk

när kulan skulle pressas

ner i halsen på den stackars katten.

Ibland skulle de ha två t.o.m. 

Råkade katten tugga sönder kulan

resulterade det i att katten

tuggade fradga en lång stund efteråt.

Man kan ju bara gissa att smakade förfärligt.

 

Min mamma fick en gång fingrarna rejält tuggade

av katten Pella när hon skulle avmaska den.

Tyvärr var det min katt också!

Det slutade med att mamma

fick åka till sjukhuset

för att få en stelkrampsspruta.

Så det kunde gå då!!!

Tur att vi har mer lätthanterliga medel idag.

 

Kram Yvonne