Näthatet

Nu har det hänt igen! 

Ännu en ung människa har tagit sitt liv

efter att ha blivit mobbad på nätet.
Denna gång var det en 13-årig flicka.

Vad gör vi åt det?
Vad kan vi göra?
Tycker att det är hemskt och rycker på axlarna???

Hur har det kunnat bli den här tendensen i vårt samhälle
 att det blir mer och mer mobbning, kränkningar
och människor som mår dåligt?

VEM bär ansvaret?

Är det OK att man i TV-program som Idol och liknande
använder nedvärderande ord om deltagarna???
Det finns ett otal av just TV-program där man har
en elak, tuff och nedvärderande attityd mot varandra.

I filmer och TV-serier har våldet ökat ofantligt mycket.
Ju mer slagsmål och blod desto bättre film verkar det som.
Efter många slag och sparkar
 reser sig hjälten upp och lever vidare.

Barn och ungdomar tittar
på dessa program från tidig ålder.

Vilka förebilder får de?

Vem talar om för dem att man kan bli
 skadad för livet efter bara något slag eller spark
eller t.o.m. dö?

Till och med i barnprogrammen
har man numera en tuffare stil.
För att inte tala om alla våldsamma
data- och TV-spel där forskningen NU,
efter många år, kommit fram till
att de är skadliga för barnen.

Medierna har ett enormt ansvar
för att vi tillvant oss vid våldet.

Idag har många barn ett beteende
 där de puttar eller slår till någon
 när de träffas eller passerar någon.
Det sker, som de själva tycker,
på skoj, i all vänskaplighet.
Man tillvänjer sig vid att tåla slag.

 Men var går gränsen för hur hårt man kan slå?
Hur mycket ska man behöva tåla?
En del barn blir ledsna varvid
 vuxna ofta säger till barn: Bry dig inte.
 Han/hon menade inget med det.

Sakta men säkert har vi glidit in ett samhälle
som mer och mer tolererar hårdare tag,
 både muntligt och kroppsligt,
vilket självklart gör att våldet kommer
närmare och närmare.

Jag är av den bestämda åsikten
att våra barn ska fostras in i ett kärleksfullt,
empatiskt och omtänksamt beteende. 
Barn ska inte behöva se våld och elände.
Det kan aldrig vara bra för dem.
Förr skulle inte barn se vissa TV-program
 för att de inte var lämpliga för dem.
Idag tror jag att vuxna tyvärr
 i stor utsträckning inte bryr sig.

ÅH, vad jag saknar
 Björnes Magasin och Bamse
m.fl. pedagogiska barnprogram.
Idag sitter man ju oftast inte ens
tillsammans och ser barnprogrammen.
 Barnen har fått en egen Barnkanal
och dessutom har de ofta
en egen TV på sitt rum.
Vilket torde betyda
att det inte finns någon vuxen närvarande
 som kan diskutera programmet med barnet.

Jag vet att de flesta arbetar alldeles för mycket
 och att orken tar slut.
Det är lättare, att låta barnen göra som de vill
 och i stort sett sköta sig själva, än att engagera sig.

Vuxna har ett stort ansvar gentemot barnen.
Ta reda på vad dina barn gör.
Det är vår skyldighet tills de är myndiga.
Nöj dig inte med barnets svar,
kolla med kompisar, lärare, andra vuxna...

 

Näthatet kröp ännu närmare mig igår.
Fick se att en bloggare

lägger ner sin blogg p.g.a.

att hon blivit utsatt för näthatet.
Nu blev det inte lika lätt att rycka på axlarna. 

Är det fler av er som blivit utsatta

genom ert bloggande?

 

Usch ja, detta är mycket stort och komplext.

Men precis som i allt annat

som händer omkring oss

måste vi reagera och agera i det vi kan och förmår.

 Det lilla gör skillnad när många

 gör åtminstone lite istället för ingenting.

 

Vi måste tro på framtiden och

att godheten segrar,

men vi måste hjälpas åt.

 

Kram Yvonne