Igår var det återigen fullt av kajor
vid mitt fågelmatsträd.
Förr, måste jag erkänna,
motade jag bort kajorna
för att de åt upp småfåglarnas mat.
Men MITT samvete har vaknat,
även kajor är ju levande varelser
som är hungriga nu på vintern
när det är mycket snö
och det är svårt för dem att hitta mat.
Fast det är ändå lite kluvet,
för småfåglarna törs inte komma fram
när kajorna är här.
Hela gårdagen var det svart
av kajor i och under fröautomaterna
och inga småfåglar kom.
Idag är det än så länge småfåglarna
som är här och äter.
Kan fåglarna själva lösa problemet
genom att äta varannan dag hos mig???
Som tur är finns det fler snälla människor i byn
som värnar om fåglarna
och förser dem med mat under vintern.
Där kan fåglarna äta när de inte är hos mig.
Tänker på er alla som är less på snön
och längtar efter våren.
Kanske kan era tankar lättas
av att tänka på hur glad och lycklig jag är
varje dag vi får ha snön kvar
och när det faller ny?
(Hi, hi, hi...)
Var bara lugna mina vänner
er tid kommer också.
Ett litet visdomsord:
Ännu har det inte kommit en vår
då knopparna glömt att brista.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar