onsdag 6 februari 2013

Py Jamaz

Tänkte berätta lite om vår lilla katt,
Py Jamaz,
som ni redan sett i tidigare inlägg.

Hon föddes sommaren 2009
av en förvildad mamma,
vilken höll till på brädgården
till byns sågverk.

Där födde hon ungarna
och de fick lära sig att klättra
för att kunna gömma sig i virkespaketen.


 Vi pratade mycket om katterna
här hemma och tyckte synd om dem.
Det är ju en stor olycksrisk för dem
att leva på en brädgård.

De kan klämmas ihjäl i virkespaket
 som ska justeras.
 De kan bli instängda i virkestorkarna
och dö av värmen.
Stora lastbilar och truckar
åker hela dagarna runt på planen...

Vi hade alltid haft katter, utom det senaste året,
och vår dotter ville så gärna ha en katt
hos sig där hon bodde.

Därför kom det sig att min man och dotter
en kväll gav sig ut på kattjakt
och med det stora tålamod vår dotter har
lyckades de att få tag i den ena
av de två kattungarna.

Nu började ett nytt liv både för lilla Py Jamaz
och för hela familjen.
Kattungen följde med vår dotter hem
och skulle bli innekatt hos henne.
 
De kom hem på helgerna och
vi fick ta del av den gulliga lilla katten.
 
Hon var busig och väldigt klättrig.
 

När de kom hem efter några veckor
såg dotterns båda ben ut så här.
Helt sönderrivna!
Py Jamaz som var van att klättra
uppåt i brädstaplarna 
tog sig alltid uppför dotterns ben
när hon ville ha kontakt eller busa.
Katten blev livligare och livligare.
 
Vi fick tyvärr konstatera att en katt
som var född i det fria med lite vilda 
och kanske inavelsgener
inte är den mest lämpliga
 att ha som innekatt i en storstad.
 

 
Alltså blev min man och jag med katt igen.
Det tog ett tag att få henne
att sluta klättra uppför våra ben.
Var tvungen att klippa av den yttersta
lilla sylvassa spetsen
på hennes klor några gånger innan hon gav sig. 
Dessutom fick hon ett helt hus att röra sig i
vilket så småningom gav henne lite annat att tänka på.
Som tur är klättrade hon inte på väggarna
vilket jag var rädd för.
 
I början tog vi ut henne i sele
och när vi inte gick med henne
 band vi fast henne vid en hundkrok
eller ett litet päronträd
som jag klippte av grenar på
vartefter hon trasslade in sig.
 
Jag vågade inte släppa henne
på egen hand pga att vi har massor
av höga träd i vår omgivning.
Alldeles i början när vi var ute med henne
 lyckades vi tappa taget om kopplet,
minns inte vem som höll i,
och katten satte full fart upp i en hög björk.
Hon stannade ca fem meter upp
men det slutade med att husse fick ta fram stegen.
Då var jag glad att hon inte fortsatte
högst upp i den 15 m höga björken. 
 
När hon kom ner igen
hände åter samma sak
 men den gången lyckades jag få tag i kopplet
och kunde få ner henne igen.
Så det tog ett bra tag
 innan vi vågade släppa henne.
 
Hon var dålig i magen i början
 innan vi fick ordning på det
och blev ganska mager.
(Hon äter fortfarande specialkost för känslig mage.)
När det började bli kyligare ute 
fick jag för mig att hon skulle frysa
just för att hon var lite mager och 
för hon hade så kort päls.
Ja, tänk bara så man kan få för sig.
 
I alla fall klädde jag på henne en strumpa
 som fick hål för hennes framben.
Det skulle ni bara ha sett.
Hon lyckades fiffla tillbaka ett
eller båda benen in i strumpan
medan hon gick vilket slutade med
att hon stod på näsan.
Det var bara att sluta med strumpan.
Hon klarade sig naturligtvis bra utan.
 

Det var ju två kattungar i kullen
och den andra hamnade till slut i ett stall,
men mamman blev tyvärr senare instängd
 i en virkestork och avled.

Numera går Py jamaz fritt ute förståss. 
Hon är fortfarande en fena på att klättra
och om hon är ute på nätterna
tar hon sig upp på balkongen
 för att vi ska släppa in henne.
 

Hon tycker om att vara ute i snön och busa.

Numera är Py Jamaz en ganska så lugn katt
som trivs med att sova
vid husses ben på nätterna
och kan t.o.m. vara trögstartad
när vi vill busa med henne.
Utom när det är riktigt kallt ute
för DÅ kommer hon in i full fart
och far runt som en raket och vill busa.
Antagligen skönt att komma in!
 
Ja, jag tror nog att Py Jamaz
har fått ett bra liv trots en tuff start 
bland virkesstaplar
i närheten av ett skramligt sågverk.





 

1 kommentar:

  1. Såååå sött så jag vet inte vad! Jag bara älskar katter♥

    SvaraRadera