fredag 22 februari 2013

Sista föreställningen

 
Lyssnade och tittade på
Py Bäckmans "Sista föreställningen"
på Youtube.
Det är en mycket mäktig sång
om ett fruktansvärt ämne.
Atombomber...
Napalm i Vietnam...
 
 
Vad är det vi människor håller på med???
I veckan kunde vi läsa om Nord-Korea
som provspränger atombomber.
Andra länder utvecklar terrorvapen.
Sverige tillverkar vapen...
 
 
Det är så tragiskt att det måste finnas mörker
för att vi ska se ljuset.
Men kan vi hjälpas åt
att få det allra mörkaste svarta
 att bli mörkgrått???
 
Alla foton i detta inlägg har jag fotat av från Py´s video.
 
Jag orkar inte tänka på
 allt det hemska i världen mer än korta stunder
 och det är nog så för de flesta av oss.
Vi orkar inte med ondskan och mörkret.
Vi flyr från det genom att puttinutta in oss
i våra egna små trygga världar
och stänger ute verkligheten.
Skaffar köksö och tapetserar om,
 köper fina saker,
 tänder ljus,
lagar god mat, tar ett glas vin...
 
Tyvärr finns det människor
som lever i detta hemska mörker hela tiden,
som inte har möjlighet att fly från ondskan,
som tyvärr har många uttryck.
 
Livet är inte enkelt.
Det är komplext
 där alla handlingar påverkar andra.
 
En bra liknelse är den jag såg häromdagen:
Om man kastar en pingpongboll på en laddad råttfälla,
i ett rum fullt av laddade råttfällor,
kommer bollen inte bara
att påverka den fälla jag kastar bollen på
utan de flesta fällorna kommer att påverkas.
 
Vad kan vi göra åt dessa mörkrets handlingar?
Vi kan göra våra röster hörda.
Påverka de som styr över oss...
Fostra våra barn till människor med goda handlingar.
Sprida kärlek
och LE mot varandra...
 
 
Leendet är kärlekens innerligaste språk,
den djupaste fridens återsken.
Det goda leendet är hjärtats lyktsken,
som sprider ljus över livets karghet.
Det löser motsättningar och smälter missförstånd och fientlighet,
det försonar och närmar.
Låt det fritt lysa fram ur ditt innersta,
och det skall bättre än många ord
tolka det vackra du känner
och liksom en magnet dra till dig andras hjärtan.
Detta sa Carl Jatho i Ord på vägen redan 1949.
 
 
OCH...
Vi måste tro på en bättre framtid
och kämpa tillsammans!!!
Ni vet, många gör skillnad...
 
Py Bäckman har även en fin tröstesång
"Tro på en himmel".
 
Måste säga att jag har inte lyssnat speciellt på Py Bäckman förut
men hon har ju fantastiska texter.
Mina öron har öppnats för något nytt.


Kommer att fortsätta att lyssna på henne nu.

Minns ni Gabriellas sång ur Så som i himlen?
 
Ha en riktigt skön helg!
 
 
 
 

4 kommentarer:

  1. Jeg hadde den samme følelsen av elendighet da jeg hørte på nyhetene om nye bomber under utvikling...
    Men her nytter det ikke bare å tro og føle, her må det handling til!
    Klem fra nord!

    SvaraRadera
    Svar
    1. Absolut, det är handling som måste till för att få till en bättre värld!
      Kram
      Yvonne

      Radera
  2. Ditt inlägg är tänkvärt! Nog är det så att vi tänker och bedrövas över eländet men snart tänker på något annat då vi befinner oss långt därifrån, tyvärr. Men fostra våra barn och barnbarn i kärlek och OMTANKE är något vi måste göra.
    Py Bäckmans texter lyssnar jag ofta på och liknelsen och texten om leendet är så tänkvärt.
    Ha en fin helg!
    Kram Eva

    SvaraRadera