torsdag 31 januari 2013

Det som göms i snö

 
Gårdagen bjöd på lite oväntade upplevelser.

 
Som jag kommer gående från hönshuset
ser jag något litet grått
på otrampad snö ovanpå gräsmattan.
 

 
Ja, du ser ju själv vad det är för en liten stackare.
Den här lilla näbbmusen har nog legat ett tag
 begravd i snömassorna.
 
 
Jag är egentligen skräckslaget rädd
för råttor och möss.
Tycker att de är fruktansvärt obehagliga,
döda som levande.
Men den här lilla stackarn går ändå an,
 trots allt är näbbmöss ganska söta.
Kanske är det för att de är så små
 som jag kan fördra dem och gå nära.
 

Närmare vedboden kom nästa nya upplevelse,
Sorkarnas lekplats under snön hade kommit fram.
Fascinerande att få se med egna ögon
att det faktiskt är sant
att de gör gångar under snön.
Det är som att se en karta uppifrån,
vissa gångar går ihop och fortsätter framåt,
medan andra bara går in en liten bit
från genomfartsvägen.
 
Ja, det är precis som man brukar säga.
Det som göms i snö kommer upp i tö.




Jag sprang också på en hel del kvistar
som blåst ner från hängbjörkarna.
Då kom det fram en bild ur hjärnans förråd...
Bind ihop dem till ett hjärta.
Sagt och gjort!
 



Det slutade med att jag tillverkade fyra stycken hjärtan
och de blev faktiskt finare för varje jag gjorde.
Övning ger som bekant färdighet.
 De kommer nog att hänga på hönshus
och andra dörrar på torpet
när invånarna ledsnat på riskransarna
vi gjorde till advent.
 
 






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar